Definitioner och begrepp inom folkhälsovetenskapen

 

Bestämningsfaktorer för hälsa

Bestämningsfaktorer är faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer såsom livsvillkorsfaktorer, levnadsvanefaktorer och strukturella bestämningsfaktorer. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer. Motion, alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer. Strukturella bestämningsfaktorer benämns de faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat och som främst påverkas via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbud av alkohol och tobak med mera.

Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns, beroende på effekt, riskfaktor eller frisk/skyddsfaktor. Ett exempel på en riskfaktor är rökning och ett exempel på en friskfaktor är trivsel i skolplan.

Frisk/skyddsfaktorer

Frisk/skyddsfaktorer är utgångspunkten för det hälsofrämjande perspektivet. Exempel på friskfaktorer är att trivas i skolan, att ha vänner och att vara fysisk aktiv.  Exempel på skyddsfaktorer är god ekonomi, goda relationer och delaktighet i kultur och föreningslivet.

Empowerment

Empowerment kan översättas till bemyndigande och är ett begrepp som understryker individens och gruppers behov av möjligheter till kontroll över den egna tillvaron. Begreppet, som hänvisar till handlingskraft,  bygger på en maktförskjutning där samhället sätter tilltro till och skapar förutsättningar för individens möjlighet att ta livet i egna händer. 

Folkhälsa

Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. 

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete innebär systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa.

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling etablerades i och med Brundtlandkommissionen och definieras som " en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov". Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner:

• Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt
• Den sociala dimensionen - innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, sociala resurser och fattigdomsbekämpning
• Den miljömässiga dimensionen - yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa.

Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra. Den miljömässiga hållbarheten kan ses som överordnad då vi bara har en jord att leva på vilket gör den till en förutsättning för den sociala och ekonomiska hållbarheten.

Hälsa

Enligt WHO:s hälsodefinition från 1946 definieras hälsa enligt följande:  ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp".  Hälsa inbegriper fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp nämligen: Långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv, detta enligt WHO:s rapport Health for All in the 21st century (1998). En god hälsa skall ses som en resurs för samhället och dess individer och inte som ett mål i sig (WHO).

Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete innebär att det görs insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Hälsofrämjande arbete är tvärsektoriellt arbete och kan bedrivas av många olika samhällsaktörer. I fokus för arbetet står inte riskfaktorer för sjukdom utan friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är med andra ord arbete med insatser som är inriktade på att främja välbefinnande och livskvalitet. 

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård anammar ett bredare perspektiv på sjukvårdsarbete än att endast bota och lindra sjukdomar. I en hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår även hälsofrämjande arbete (som beskrivs ovan) och det ställs då krav på samverkan med andra samhälleliga insatser då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdens områden. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär alltså att hälsa inte enbart definieras i biologiska och medicinska termer utan att det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas.

Hälsofrämjande landsting

Ett hälsofrämjande landsting har en helhetssyn på människors hälsa som innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder likväl som vårdande insatser. Ett hälsofrämjande landsting arbetar för att stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen och arbetar också för att stärka hälsoperspektivet med fokus på livskvalitet inom den egna organisationen. Ett hälsofrämjande landsting har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen.

KASAM – Känsla Av SAMmanhang

KASAM står för ”känsla av sammanhang” och begreppet kommer från sociologen Aron Antonovskys egen beskrivning av den inre livshållning som hjälper oss vid påfrestningar. Antonovsky menade att en individ aldrig är helt frisk eller helt sjuk, utan att han/hon ständigt rör sig mellan dessa polen. Var på skalan frisk-sjuk en person befinner sig påverkas av KASAM.  Högre KASAM innebär högre förmåga att hantera utmaningar.

Begreppet KASAM innehåller tre komponenter – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet – utifrån vilka upplevelser hanteras och rangordnas. Ju högre begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som upplevs av en individ i en viss situation desto högre känsla av sammanhang och vice versa, enligt Antonovsky.
 

Livsvillkor

Livsvillkor är de vardagliga förutsättningar/villkor som påverkar människors liv såsom ekonomi, utbildning, kön, etnicitet och arbete.

Levnadsvanor

levnadsvanor är de vanor vi har som är relaterade till vår livsstil såsom mat, motion, sex- och samlevnad, alkohol, tobak och sömn. Våra levnadsvanor har också en påverkan på människors hälsa/ohälsa. Vilka levnadsvanor människor har påverkas i hög grad av de livsvillkor vi lever under. 

Prevention/sjukdomsförebyggande arbete

Prevention/sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar.

Preventionsarbete och undanröjandet av risker och ohälsa tolkas något olika inom folkhälsovetenskapen och biomedicin, se tabell nedan:

Prevention	Folkhälsovetenskaplig tolkning	Biomedicinsk tolkning
Primär	Åtgärder för att förhindra att  sjukdomar/problem uppstår	Behandling av riskfaktorer  för att förebygga sjukdom
Sekundär	Innefattar tidig diagnostik och behandling av sjukdom/ problem	Insatser för att minska   risken för försämring
Tertiär	Avser rehabilitering efter sjukdom och skada	Avser rehabilitering efter  sjukdom och skada

 

Patogenes

patogenes är läran om sjukdomars uppkomst och utveckling. 

Promotion

Promotion betyder främjande och inom hälsoarbete står promotion just för hälsofrämjande arbete. 

Riskfaktorer 

Riskfaktorer är faktorer som har  påverkan på ohälsa eller ökar risken för ohälsa, så som arbetslöshet, utåtagerande beteende, bristfälliga relationer, alkohol och tobak. Det är viktigt att påpeka att en riskfaktor är i sig inte per automatik farlig eller negativ för hälsan. Det är dock troligt att desto fler friskfaktorer en individ har omkring sig, desto bättre är individen rustad att hantera olika påfrestningar och händelser.

Salutogenes

Ett salutogent perspektiv fokuserar på hälsobringande faktorer, alltså faktorer som håller människor vid god hälsa.

Stödjande miljöer

Stödjande miljöer är miljöer som "skyddar" människor mot tänkbara hälsohot. En stödjande miljö kan vara ett bostadsområde, lokalsamhället, nätverk, hemmiljön, skolan och arbetsplatser. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor.